Blåsig dag

Vaknar till en varm men blåsig dag, S tycker jag segar mig under morgonen och kör ett gympapass på tunet för att jag ska piggna till.

A tycker det ser kul ut och snart har jag två gympaledare som kickar igång morsan.

Ikväll tog vi en biltur över landskapsgränsen till Värmland för att visa ungarna en sten vi för länge sedan stötte på under en vandring. "Här vilar Värmlands sista vildmark". Här klättrades det på stora stenar, vi hittade ett älgskelett och såg älgspår. En spännande vildmark!
Väl hemma blir det kvällsdopp för det tuffa delen av familjen, Johan och S är de som somnar rena ikväll.

Orm snack

Har under tidigare år bara stött på orm en gång, en orm på 8 år. I år har vi sett 2 huggormar på 4 dagar, otrevlig statistik. Så ikväll har vi haft ett allvarligt snack med S om vad hon ska göra om hon stöter på en. Vi kanske har skrämt upp henne men det passar väldigt illa att bli huggen av orm här.

Favoritleken just nu är att leka "hjälpjagramlarnerförslänten" leken.

        Försöker hålla min ormskräck i schack och låta dessa tokar fortsätta leka sina lekar

Hittar lugnet igen

Efter bara några dagar här på fäboden blir man lugn, så där lugn som man bara blir efter ett yogapass hemma. Man är här och nu, tankarna är klara. Dessvärre var jag tvungen att ta en dag i  byn idag, hade möten att gå på, post som var tvungen att hämtas och skickas vidare, en gräsmatta att klippa mm. Genast kommer jag upp i varv, känner mig stressad och på dåligt humör, börjar bläddra febrilt i kalendern och våndas över hur jag ska få allt att gå ihop. Väl tillbaks på fäboden tar jag en rask promenad i varm motvind, sätter mig på en sten och njuter av en ljuvlig utsikt och lugnet infinner sig.

Tredje året

Detta är tredje sommaren som vi är bosatta på fäboden. Johan är den av oss som bor här i hela 2 månader, han har möjlighet att pendla mellan jobben han har i skogen och är den som har ansvaret över djuren. Jag pendlar mellan huset i Malung, lite jobb och åker iväg på minisemestrar med barnen.

Lilla A var bara 5 månader då vi för första gången buffrade, S skulle fylla 3 år. Små barn på äventyr. S har alltid älskat att vara ute i naturen och att vistas på fäboden. A börjar i år att förstå tjusningen med utelivet. De har båda olika sätt att utforska skogen på, S far runt som en virvelvind och upptäcker myrstackar, bäckar, maskar, blommor, stora stenar mm i en faslig fart. A kan sitta med ett blåbär i handflatan en lång stund, studera det helt, klämma sönder det och fundera på vad som hände då, när han studerat bäret färdigt har S upptäck stora delar av skogen vi vistas i.

         
                                                           Som en virvelvind...

Mors dag i min smak

26 Juli

Vaknar utvilade efter en god natts sömn i fäbodens storstuga.
Dagens förmiddag spenderas på ett soligt tun med nöjda barn som leker med vatten och gör konstverk av staplad ved.

Efter lunch och Mors dag fika beger vi oss iväg på en liten dagsvandring, en tur på nästan fem km. en runda från Långberget upp på Storberget och tillbaks, en fin tur med lagom stigning för en fyraårings ben, fin skog med porlande bäckar och ett litet utsiktstorn på toppen.

Hela familjen njuter av att vistas i skogen även om det för oss alla är på olika vis, för de små blir varje vandring ett äventyr, det har hänt att vi sett troll och andra skogsväsen. Johan gillar att ta ut sig och blir därför  den som bär A på ryggen i bärstol. Den här mamman njuter av omgivningen, går och filosoferar och mår gott  men bäst av allt är att dessa  turer ger en härlig "Vi" känsla, hela familjen hjälps åt med att pusha varandra framåt och man får tid att prata med varandra om allt och inget.

Utsikten från dagen tur

Första dagen

25 Juli

Anländer till en solig fäbod med friska ljumma vindar och glittrande sjöar, en fin sommardag som väcker lust inför kommande fäbodsäsong. Barnen jublar då vi är framme efter en lång, krokig och svettig biltur. De sysselsätter sig direkt i sina små projekt de lämnat efter sig sedan de var här senast, S smyger iväg till sin koja och A tar med sig den batteridrivna radion ut på tunet och dansar loss.

En kort stund senare anländer Johan med fåren, 10 st. av rasen Åsenfår. Han har varit här några dagar i förväg och förberett ankomsten. Provisoriska elnät är uppsatta då fåren i några dagar efter ankomst ska vara inhägnade för att få känna sig hemma och förhoppningsvis trivas så gott att de vill komma hem om kvällarna då de får beta på lösdrift. Ankomsten går sådär…

Vi har under våren skaffat oss en hund, en Border Collie som vi tänkt ska hjälpa oss att få hem fåren under somrarna. Förr har Johan själv fått springa efter och fösa hem djuren och det har kostat honom ca.10 kg kroppsvikt/säsong, av att springa efter förrymda får blir man ”Fäbodfit ” som vi kallar det.

Denna jycke är av det mycket sociala slaget och ville bekanta sig med de nya kompisarna NU så när djuren släpps ut från transporten springer han efter och jagar i sin iver ut fåren ur hagen.  Rätt vad det är bleknar idyllen av solen, de ljumma vindarna och det glittrande vattnet mot 10 får på rymmen, en mycket glad jycke efter dem, barn som på sitt vis försöker fösa rätt fårskocken och hoptrasslat elnät. S blir trött på fårfösandet

och får för sig att spela fotboll mitt i kaoset, den bollen hamnar långt ut i tjärnet och kommer nog inte sparkas på något mer. Efter mycket om och men hamnar djuren instängslade, inte där vi planerat men vi vet vart vi har dem. Vi kan återgå till idyllen, sätta oss på timmerbänken och njuta av utsikter som dock störs något av en illorange fotboll som flyter mitt i tjärnet.