Ben Nevis

Onsdag

Ben Nevis Day

Då S var trött på att vandra valde hon att stanna hemma och skickade iväg mig och Johan för att ta oss upp på Ben Nevis.

Efter en mycket tidig morgon anländer vi Fort William vid Ben Nevis fot vid 9.30. Ivrigt drar vi iväg på turen direkt. Och det går upp, upp, upp, Har vi inte stentrappor som underlag har vi grus eller stora stenar som man ska kliva över. ”Barillabenen” blir snabbt trötta och sura av mjölksyra. Halvvägs sjunker blodsockret till den milda grad att jag svär och hotar Johan att skära av kroppsdelar som är mycket väsentliga att ha om man ska skaffa fler barn. Johan eller ”bergageten” trippade glatt upp hela vägen, sprang före ibland för att ta ett kort på sin utmattade fru.

Väl uppe var det blåsigt och mycket kallt. Utsikten var outstanding de 20 meter man såg framför sig. Vi stannade inte någon länge stund på toppen utan gick ner en bit för att inmundiga lite energi och titta på de stackarna som ännu inte kommit upp.

På darriga ben var det bara att ta sig ner igen.

Turen var jobbigare och brantare än vad jag trott. Att det på toppen skulle vara så kallt var jag inte heller beredd på. Men kul var det! Utsikten innan vi hamnade i dimman var fin. Området kring Ben Nevis gav mersmak på fler och längre vandringar.