Skidtokigt

Skidtokig har hon blivit ungen vår.

Så fort hon kommer hem från förskolan ska skidorna på. 

Och sen gärna en kvällstur efter maten i mammas pannlampas sken.

Envisa unge, efter att ha ramlat 511 gånger baxar hon sig upp igen.

Nästa vecka ä det dags för säsongspremiär i backen på slalomskidorna.

Gissar att ungen klår både mor och far sin i backarna till våren.

Is på många vis

Förra veckans fredag till lördag hade vi ett barnfritt dygn.

Dessa dygn måste tas tillvara på.

Fredagens eftermiddag tillbringades på en mysig sjö i Yttermalung på långfärdsskridskor. 

Riktigt härligt var det att susa fram på isen.

Detta var långfärdsskridskopremiär för mamman i familjen och det föll henne i smaken.

Lördagens förmiddag spenderades i Högstrand med isklättring.

Toppen väder och trevligt sällskap gjorde denna aktivitet toppen härlig.

Jobbigt är det, drar igång pulsen bättre än inomhusklättring och det gillar vi.

Som sagt barnfria dygn skall tas tillvara på så

efter klättringen drog vi vidare till Närsjön och vandrade upp till Saldalskojan. 

En riktigt fin liten stuga med kamin och två sovbritsar. 

Där mådde vi riktigt gott med kaminvärme, vacker solnedgång och en kopp kaffe.

Livet på en pinne!

Hit återvänder vi gärna nästa barnfria dygn och tillbringar en natt.

Två Geocachar hittade vi under turen till kojan och tillbaks!

Geocaching är en slags "skattjakt" där man ska leta efter små gömmor som man sedan kan kryssa i på tex. geocaching appen. Sen kan man ha inbördes tävlingar om vem som lyckas hitta flest.

Ett litet smakprov på vilka cachar som finns i Malung.

En funnen gömma vid Närsjön!

November

Vardagen rullar på och vi mår gott.

Hela familjen har kommit igång med klättringen, 3 ggr i veckan är vi iväg och klänger på väggen. A gjorde klätterpremiär förra veckan och även han tycker det är skoj.

A har helkroppssele och krokodil klätterskor när han klättrar.

S kommer högre och högre upp på väggen för var gång.

Mamman o pappan kämpar med samma led (väg upp på klätterväggen), må bäste man eller kvinna klara det först!

Har hunnit med några dagsutflyckter. Sist upp till Öjsberget som bjöd på lagom lång vandring som båda barnen orkade med till fots. 

Till helgen vankas vandring på Sälenfjället, kan vara sista chansen innan snön kommer.

Skall även titta på en pulka till barnen, en turpulka som man drar efter sig när man skidar. Vore riktigt skoj att komma ut på vinterfjället i vinter.

Annars tränas inför kommunvasan. Mamman i huset skall skida de sista tre milen på Vasaloppet. Är en tur som kan avverkas utan vidare träning men det bli alltid roligare om man är i någorlunda form. Löpturerna är friska och sköna, känns i luften att snart är vintern här.

Veckans bild

Måndagsdejt med vännerna i lekparken med kompisgungan.

Ett glatt gäng!

A vill dock helst gunga själv, då kan han ligga i lugn och ro o mysa.

- Åka dora gungan mamma, killas hoppen då (jag vill åka till stora gungan det killas i snoppen då).

Bjuder på denna energiboost bilden, blir lycklig i hela kroppen när jag ser den.

Annars har veckan löpt på som vanligt.

Har fått nytt schema på jobbet som möjliggör en timmes träning per pass, mycket välkommet!

Har ca. 50 meter till arbetshälsan, so no excuses!

Nu för tiden tränas bara core (rygg/mage), axlar och säte (röv)  på gymmet, prioritering även där. Macho musklerna får vänta tills tids ges.

Min biceps om några år...

Köket i ny tappning. Nu fattas ett vitrinskåp och en vägghylla, svart ska vara. Plånboken måste få återhämta sig efter tapetseringen bara.

Full rulle Lördag

Lördag, en ledig lördag för Fam Kindströmmer. Eller i alla fall en hemma lördag. Det målas, tapetseras och strax drar S o Johan till gymmet.

S är laddad!

Mamman ska också iväg mot gymmet senare. De där högskolepoängen som ska sätta sig i huvudet sätter sig kring midjan istället. All tid som blir över tillbringas med näsan i psykologiboken. Dags att planera och strukturera något som förut var en given livsstil. Förutom nya tapeter i hall och kök har jag tapetserat väggarna på kontoret, vackert med hjärnor, neuron, synapser och annat spännande.

 

Stugmys

När mamman jobbar drar pappan iväg med ungarna som bekant. Denna helg till stugan för att ta en av de sista fiskarhelgerna denna säsong. 

I varsin campingstol sitter de på bryggan och fiskar på en av höstens vackraste dagar. 

Kvällens solnedgång var så magisk att lille A inte kunde slita sig. Pappan ville att barnet skulle gå och lägga sig men inte,

- Titta solen ner pappa!

Kvällarna har tillbringats i stugan där det finns tid för funderingar och spekulationer från en femåring.

En femåring som är full av ideer.

Idag visade hon mig att hon ibland går upp på rummet och lägger sig och vilar på en opärlad pärlplatta.

- Det blir som en liten spikmatta för barn!

Underbara unge!

Kontrasternas barn

Är i sköna Värmeland i några dagar. 

Efter att ha tillbringat förmiddagen i Karlstad begav vi oss till byns strand för bus och lek på eftermiddagen. 

Där knäppte mormor denna talande bild av våra barn. S som busar runt i full fart och lille A som samtalar med mamma om ditt och datt.

 S mellanlandar på bryggan i några sekunder innan hon far vidare.

Ut och njut

Fick ett tips från en annan blogg om att under en månads tid gå ut och knäppa dagens bild. Nu när TV-soffan och temuggen hägrar om de grå kvällarna kan det behövas en extra knuff för att ta sig utanför dörren. För gött är det bara man tar sig ut, även i höstrusk.

Börjar redan nu med dagens bild så att rutinen satt sig när novembermörkret kommer.

Idag kan vi inte klaga på något höstrusk.

Njuter mer och mer av årstiderna för var år som går.

Kanske blir man bättre på att njuta av det enkla i livet ju äldre man blir?

Ljuvliga höst

Gårdagens arbetsdag bestod av sex timmar möte.

Den där 1,5 kilos klumpen vi har innanför pannbenet kändes som överkokt havregrynsgröt.

Kroppen var seg och kändes konserverad av att sitta inne en hel dag.

Sådana dagar kräver sina kilometer i skogen. 

Med doft av snö i luften blir löprundorna extra fina denna tid. 

Är ingen vinterlöpare, blir bara Bambi (eller bimbo som pappa sa då jag var tonåring) på hal is.

O skidåkning är inte en passion, slutar ofta med "rövränna" då jag sätter mig i spåret och glider fram på min ändalykt i nedförsbackarna.

In med fåglar och träd

Egentligen har vi nog att göra men är så sugen på att pimpa upp hallen lite inför vintern.

Vill ha den fin och praktiskt. 

Tänker att det blir lättare att kränga på och av full vintermundering om rummet man vistas i trivsamt. 

Att det kanske lättar upp psykbryten man som småbarnsmamma ofta får just i samband med bestyren i en hall. 

Visst har jag nog med argument?!

Denna tapet är jag och de små enade om att vi vill ha. 

 

Ett träd att hänga upp kläderna på. Med krokar på olika nivåer som passar stor som liten.

Hatt och skohylla i matchande svart.

Nu ska jag bara få tummen ur...

Höstmys

Äntligen en riktig höstmysdag hemma. 

Äppelpaj inmundigades redan som frukost, alla sommarkläder är undanplockade och vinterkläderna ligger redo inför första snön. De första små snöflingorna kom redan i torsdags och påminde om att vintern närmar sig med stormsteg. 

Denna dag är en dag då prestationsribban ligger lågt och man kan ta sig en stund och drömma sig bort i kartornas värld.

Är kartfreak, älskar att sitta och titta på höjdkurvor, sjöar och dalar och drömma mig bort.

Dessa kartor införskaffades i Skottland, Johan tyckte jag skulle köpa mig ett fint smycke som souvenir men valet föll på dessa. 

Kartor över Isle of Skye och Ben Nevis/Fort William 

Fort William

Fort William, staden i våra hjärtan.

Ligger precis vid Ben Nevis fot och kallas Storbritanniens friluftshuvudstad.

Här kryllar av friluftsbutiker och friluftsnördar.

Staden är liten och pittoresk med en fin kullerstenshuvudgata.

Här tillbringade vi bara en förmiddag men fick mersmak.

En plats att återvända till och bo en längre tid på.

Från stadens huvudgata har man bara fyra timmars vandring till Ben Nevis topp.

Inte att förglömma, Ben Nevis ölen!

Fin stad, friluftsliv och god öl, pärry!

Tjuren ferdinand

I morse när barnen satt nyvakna och fredagströtta framför morgon bollibompa ville mamman muntra upp genom att påminna om dagens aktivitet.

-Idag är en bra dag barn, vi ska till ÄVENTYRSBAD!

S blir exalterad och hoppas på att hon får åka snabba farliga rutschkanor.

A bara tittar på en överexalterad mamma och suckar.

-A stanna hemma mamma, A vill sitta i soffan pussla!

Vid lämningen på A:s förskola återberättar jag morgonens suck över dagen "hittepå" .

Då får jag höra att på förskolan kallar de A för tjuren ferdinand. Så passande!

Lilla A som trivs bäst hemma i soffan med Bamsepusslet han fick av mormor.

Min älskade lilla filosof

Back on track

Efter tre veckor i den nya vardagen där jobb, förskolehämtning/lämning, fritidsaktiviteter och studier precis gått ihop, är vi äntligen back on track. 

Fick igår nog av soffhäng och frossande av godis och drog upp till kvarnstensbrottet.

Där tittade vi på månen och stjärnorna. En eld gjordes och vi spanade efter trasiga kvarnstenar med ficklampa i mörkret.

I morse sken solen och luften var höstklar. Blev första löprundan på länge.

Underbart!

Ibland tappar man bort det man mår bra av, man är rädd för att lägga till något i en vardag som bara spinner på. Men en kväll i skogen med månsken och en löptur i klar höstluft ger mer än vad det tar.

Det boostar både kropp och själ.

Fredags....trött

Vi trivs bra med vår nya vardag, med ett varsitt 100% jobb plus mina psykologistudier på 50%.

Vi får ihop det och det känns givande och kul. Men så här på fredagens eftermiddag känner vi oss lite så här. 

 

Nu gäller det att få hem thaimaten och fredagsfilmen fort innan vi stupar i säng.

Förresten...klätterväggen är färdig!Bara ut och leka när som helst.

vardagslyx!

Bildregn Skottland

Fina mormor på korallstranden.

A spanar på valar.

Höga klippor!

Fina pappan på klippkanten.

På väg upp för Ben Nevis

Äntligen uppe!

Finfina utsikten från Ben Nevis

Godaste ölen, döpt efter skotska berg.

Stormigt hav.

Underbara vackra Skottland!

När det inte blir som man tänkt sig

Från huset vi bodde i hade vi utsikt över en brant klippa som störtade ner i havet. Dit upp ville vi såklart.

Efter att ha packat för en trevlig dagstur åkte vi iväg till utgångspunkten för vandringen.   

En vandring som inte blev långvarig.

Barnen ville något helt annat, hem till huset.

Som den goda mor jag är gjorde mitt allra bästa för att få barnen på humör.

Fast främst för min egen skull som ville fortsätta färden mot klippan.

Här ståendes på huvudet för att lätta upp stämningen för att få fortsätta en bit till.

Var kul en stund och benen orkade en liten bit till.

Men bara en liten bit. Med ryggsäck på magen och barn på ryggen återvänder vi till bilen.

Väl hemma får mamman plocka bort fästingar som fått fäste då hon stått på huvudet.

Klippan har vi ännu inte fått beträda, nästa gång kanske.

Annat uteliv

Pubkvällen med mor o far blev mycket lyckad.

Att jag tidigare under dagen fick ett positivt besked om ett längre vik på bästa jobbet var tvunget att firas.

Och det med wiskey!

Jo visst, jag gillar wiskey. Något jag inte visste om mig själv innan vi for till Skottland.

Men det är kanske omgivningen som gör det.

Gitarr, flöjt och säckpipa då smakar en Talisker wiskey bra!

Te mys

Torsdag

Idag tar vi det lugnt. Vi ska iväg och dricka te på byns mysiga fik där barnen fikade med mor och farföräldrar igår. Stranden hägrar återigen med sina strandfynd och med sin grotta som S hittade häromdagen. 

Ikväll drar vi ut med mina päron på puben i byn.

Jo vi har det riktigt fint här, dagarna går allt för fort. Ett som är säkert är att vi är inte färdiga med Skottland. Vi har hittat vårt paradis. Och vi kommer att återvända!    

Ben Nevis

Onsdag

Ben Nevis Day

Då S var trött på att vandra valde hon att stanna hemma och skickade iväg mig och Johan för att ta oss upp på Ben Nevis.

Efter en mycket tidig morgon anländer vi Fort William vid Ben Nevis fot vid 9.30. Ivrigt drar vi iväg på turen direkt. Och det går upp, upp, upp, Har vi inte stentrappor som underlag har vi grus eller stora stenar som man ska kliva över. ”Barillabenen” blir snabbt trötta och sura av mjölksyra. Halvvägs sjunker blodsockret till den milda grad att jag svär och hotar Johan att skära av kroppsdelar som är mycket väsentliga att ha om man ska skaffa fler barn. Johan eller ”bergageten” trippade glatt upp hela vägen, sprang före ibland för att ta ett kort på sin utmattade fru.

Väl uppe var det blåsigt och mycket kallt. Utsikten var outstanding de 20 meter man såg framför sig. Vi stannade inte någon länge stund på toppen utan gick ner en bit för att inmundiga lite energi och titta på de stackarna som ännu inte kommit upp.

På darriga ben var det bara att ta sig ner igen.

Turen var jobbigare och brantare än vad jag trott. Att det på toppen skulle vara så kallt var jag inte heller beredd på. Men kul var det! Utsikten innan vi hamnade i dimman var fin. Området kring Ben Nevis gav mersmak på fler och längre vandringar.